C

Det är dags att tänka efter ordentligt på mina känslor. Ena sekunden kan jag känna så mycke saknad, kärlek och längtan efter dig. Och i andra sekunden kan jag bara känna så mycke irritation, svek och hat mot dig. Som om jag aldrig mer skulle vilja se dig eller prata med dig. Men sen vänder det.. igen. Jag lämnar det för ett tag men tar lika snabbt tillbaka det. Jag ser ingen framtid, jag har fantiserat ihop en framtid. En framtid som är omöjlig för oss två. Bara ett mirakel skulle kunna ändra på det och göra det möjligt. En del av mig vill vara kvar, den andra inte alls. För allt det här har sårat så mycket. Inte bara mig utan andra också. Det tär mest på mig att veta. Jag kan inte se 2009 som ett roligt år, det kan jag inte. Men jag kan se 2009 som ett år där jag lärde mig väldigt mycket. Jag vet nu vad jag vill ha. Och innerst inne så är det inte dig. Men varför stannar jag då kvar i nått jag lämnat?

jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig, om jag vill vara med dig, om jag vill bli av med dig eller vill skada dig.